Rostfritt stål 904L 1.4539
Ansökan
Kemisk anläggning, oljeraffinaderi, petrokemiska anläggningar, blektankar för pappersindustrin, anläggningar för avsvavling av förbränningsgas, applicering i havsvatten, svavelsyra och fosforsyra. På grund av den låga C-halten garanteras motståndet mot intergranulär korrosion även i svetsat tillstånd.
Kemiska sammansättningar
Element | % närvarande (i produktform) |
Kol (C) | 0,02 |
Kisel (Si) | 0,70 |
Mangan (Mn) | 2.00 |
Fosfor (P) | 0,03 |
Svavel (S) | 0,01 |
Krom (Cr) | 19.00 - 21.00 |
Nickel (Ni) | 24.00 - 26.00 |
Kväve (N) | 0,15 |
Molybden (Mo) | 4.00 - 5.00 |
Koppar (Cu) | 1.20 - 2.00 |
Järn (Fe) | Balans |
Mekaniska egenskaper
Mekaniska egenskaper (vid rumstemperatur i glödgat tillstånd)
Produktform | |||||||
C | H | P | L | L | TW/TS | ||
Tjocklek (mm) Max. | 8,0 | 13.5 | 75 | 160 | 2502) | 60 | |
Avkastningsstyrka | Rp0,2 N/mm2 | 2403) | 2203) | 2203) | 2304) | 2305) | 2306) |
Rp1,0 N/mm2 | 2703) | 2603) | 2603) | 2603) | 2603) | 2503) | |
Draghållfasthet | Rm N/mm2 | 530 - 7303) | 530 - 7303) | 520 - 7203) | 530 - 7304) | 530 - 7305) | 520 - 7206) |
Förlängning min. i % | Jmin (längsgående) | - | 100 | 100 | 100 | - | 120 |
Jmin (tvärgående) | - | 60 | 60 | - | 60 | 90 |
Referensdata
Densitet vid 20°C kg/m3 | 8,0 | |
Värmeledningsförmåga W/m K vid | 20°C | 12 |
Elasticitetsmodul kN/mm2 vid | 20°C | 195 |
200°C | 182 | |
400°C | 166 | |
500°C | 158 | |
Specifik termisk kapacitet vid 20°CJ/kg K | 450 | |
Elektrisk resistivitet vid 20°C Ω mm2/m | 1.0 |
Bearbetning / Svetsning
Standardsvetsprocesser för denna stålkvalitet är:
- TIG-svetsning
- MAG-svetsad massiv tråd
- Bågsvetsning (E)
- Laserbönsvetsning
- Submerged Arc Welding (SAW)
Vid val av tillsatsmetall måste även korrosionsspänningen beaktas. Användningen av en högre legerad tillsatsmetall kan vara nödvändig på grund av svetsmetallens gjutna struktur. En förvärmning är inte nödvändig för detta stål. En värmebehandling efter svetsning är normalt inte vanligt. Austenitiska stål har bara 30 % av värmeledningsförmågan hos olegerade stål. Deras smältpunkt är lägre än för olegerat stål, därför måste austenitiska stål svetsas med lägre värmetillförsel än olegerade stål. För att undvika överhettning eller genombränning av tunnare plåtar måste högre svetshastighet tillämpas. Kopparstödplåtar för snabbare värmeavvisning är funktionella, medan det för att undvika sprickor i lödmetallen inte är tillåtet att ytsäkra kopparstödplattan. Detta stål har en betydligt högre värmeutvidgningskoefficient än olegerat stål. I samband med en sämre värmeledningsförmåga måste en större distorsion förväntas. Vid svetsning 1.4539 måste alla procedurer, som motverkar denna förvrängning (t.ex. svetsning i backstegssekvens, svetsning växelvis på motsatta sidor med dubbel-V stumsvets, tilldelning av två svetsare när komponenterna är så stora) respekteras särskilt. För produkttjocklekar över 12 mm måste dubbel-V-stumsvetsen föredras istället för en enkel-V-stumsvets. Den medföljande vinkeln bör vara 60° - 70°, vid användning av MIG-svetsning räcker ca 50°. En ansamling av svetsfogar bör undvikas. Häftsvetsar måste fästas med relativt kortare avstånd från varandra (betydligt kortare än dessa för olegerade stål), för att förhindra kraftig deformation, krympande eller flagnande häftsvetsar. Häften bör därefter slipas eller åtminstone vara fria från kratersprickor. 1.4539 i samband med austenitisk svetsmetall och för hög värmetillförsel existerar beroendet att bilda värmesprickor. Beroendet av värmesprickor kan begränsas om svetsmetallen har en lägre halt av ferrit (delta-ferrit). Innehåll av ferrit upp till 10 % har en gynnsam effekt och påverkar inte korrosionsbeständigheten generellt. Det tunnaste lagret som möjligt måste svetsas (stringer bead-teknik) eftersom en högre kylningshastighet minskar beroendet av heta sprickor. En helst snabb kylning måste eftersträvas även vid svetsning för att undvika sårbarheten för intergranulär korrosion och försprödning. 1.4539 är mycket lämplig för laserstrålesvetsning (svetsbarhet A enligt DVS bulletin 3203, del 3). Med en svetsspårbredd mindre än 0,3 mm respektive 0,1 mm produkttjocklek är det inte nödvändigt att använda tillsatsmetaller. Med större svetsspår kan en liknande tillsatsmetall användas. Genom att undvika oxidation inuti sömytan med laserstrålesvetsning genom tillämplig backhandsvetsning, t.ex. helium som inert gas, är svetsfogen lika korrosionsbeständig som basmetallen. Det finns ingen risk för hetsprickor för svetsfogen när man väljer en tillämplig process. 1.4539 är också lämplig för laserstrålefusionsskärning med kväve eller flamskärning med syre. De skurna kanterna har endast små värmepåverkade zoner och är i allmänhet fria från sprickor och är därför väl formbara. Medan man väljer en tillämplig process kan fusionsskurna kanter omvandlas direkt. Speciellt kan de svetsas utan ytterligare förberedelser. Vid bearbetning tillåts endast rostfria verktyg som stålborstar, pneumatiska hackor och så vidare, för att inte äventyra passiveringen. Det bör försummas att markera inom svetssömszonen med oljiga bultar eller temperaturindikerande kritor. Den höga korrosionsbeständigheten hos detta rostfria stål är baserad på bildandet av ett homogent, kompakt passivt skikt på ytan. Glödgningsfärger, fjäll, slaggrester, trampjärn, stänk och liknande måste avlägsnas för att inte förstöra det passiva lagret. För rengöring av ytan kan processerna borstning, slipning, betning eller blästring (järnfri silikasand eller glaskulor) tillämpas. För borstning kan endast borstar av rostfritt stål användas. Betning av det tidigare borstade sömområdet utförs genom doppning och sprutning, men ofta används betpastor eller -lösningar. Efter betning måste en noggrann spolning med vatten ske.